Så var den sista skolveckan i februari avslutad och ett sportlov nalkas, välbehövligt för både elever och personal.
Det är en tung period vi tagit oss igenom vilket brukar lätta med våren och ljusets ankomst.

Vi hade en mycket bra mentorsdag igår med bakning, simning, filmskapande, rörelse och parklekande. En fin mjuklandning inför lovet.

Till föräldrarådsrepresentanter i år 5.

Välkommen på Enhetsråd torsdag den 7 mars kl.  17.30- 18.Vi ses i sal D202. De ev.  frågor ni har får ni gärna mejla till mig så kan vi förbereda oss.
karin.bryntesson@edu.stockholm.se

 

Information om omdömen i årkurs 1-5:

Efter beslut av vår tidigare rektor har vi gått från att lämna ämnesomdömen på tre nivåer i årskurs 1-5, till att göra det på två nivåer.
Det här är de två nivåerna:

• Når en godtagbar kunskapsnivå
• Når ännu inte en godtagbar kunskapsnivå

Anledningen till skiftet är att vi ser att vi når det vi vill på andra sätt än att fokusera på en tredje bedömningsnivå. Alltför ofta hamnar vi mer i att leta efter den exakta nivån och gränsen för nästa kunskapsnivå. Istället vill vi fokusera på en allsidig, varierad, tillgänglig, motiverande och relationellt orienterad undervisning, som på så sätt stödjer elevernas lärande och utveckling. Vi kommer till bedömning på flera nivåer i åk 6 då eleverna får sina första ämnesbetyg.

 

• Bedömningsstödet i åk 1 visar elevgruppens kunskaper i tre nivåer. Utöver att resultatet används för att fördela resursstöd och särskilt stöd så får även undervisande lärare här en bild av klassens kunskapsnivåer och kan planera undervisningen utifrån detta. Bedömningsstödet följs även upp i åk 2 och 3.
• I starten av åk 5 gör vi en screening som ger ett liknande underlag, vad gäller språklig förmåga och förutsättningar.
• Vid det utvecklingssamtal som följer på varje års omdömesskrivning görs en framåtsyftande plan. Den är en gemensam plan för vidare utveckling, där elev, vårdnadshavare och mentor bidrar.
• Ett av fokusen på lärarnas möten är hur vi stimulerar och utmanar de elever i klasserna som presterar högt kunskapsmässigt.
• Varje lärare gör efter varje termin en analys av terminens undervisning och kunskapsresultat. Läraren skapar sig härigenom bland annat en samlad bild av hur undervisningen möter de olika nivåerna i klassrummet.
• Vi jobbar efter en modell som vi kallar Årstalektionen. Den fokuserar både på vad som är viktigt i uppstart och avslut av undervisningspass och även på vilket sätt vi tillgängliggör undervisningen för eleverna.
• Vi ser eleverna och ger dem löpande återkoppling på sitt arbete.

 

Från Idrottslärarna:

Elever i åk 4 och åk 5 som riskerar att inte uppnå ett betyg i ämnet idrott och hälsa pga. av bristande simkunskaper erbjuds kostnadsfri simskola på påsklovet.

Simskolan erbjuds fyra dagar, tisdag den 2 april – fredag den 5 april. Varje lektion är 40 minuter.

Bokningslänkarna mejlas ut måndag den 4/3.
De elever som deltar ska ha vårdnadshavare eller annan vuxen simkunnig medföljare med sig till simundervisningen.

 

Läxa i matematik 5A och 5C

Eleverna ska träna på alla multiplikationstabeller (1-10) till onsdag den 6 mars, då vi kommer ha minuttest. Målet är att multiplikationstabellerna ska automatiseras innan eleverna börjar åk 6.

Elever som redan har automatiserat multiplikationstabellerna kan träna på 11, 12 och 13 tabeller.

 

Läsläxa 5D till fredag vecka 10.
Läsa i Apstjärnan till sida 115. Bara läsa. Inga frågor.

Instuderingsfrågor till Kemiprov TORSDAG v.10

Här kommer frågor som är bra att träna på inför provet i kemi efter sportlovet. Provet kommer vara på torsdag på mattelektionen, vilket betyder att vi kommer ha två lektioner efter lovet att repetera och plugga i skolan, plus att ni hinner träna hemma. Svaren på alla frågorna finns i Kemiboken s.45-49 och 72-75.

Alla frågorna kommer inte på provet! Utan de är till som hjälp för att repetera och få koll på de olika områdena i kemi som vi har lärt oss om. Men det kommer komma frågor från varje område.

Totalt är det sidorna 45-49 och 72-75 som du behöver läsa inför provet. Vill du hellre lyssna på texten finns den inläst, i inläsningstjänst. Fråga mig om du inte vet var du hittar den.

Heja er! / Linnea

Frågor till sid. 45

1. När socker löser sig i vatten kan vi inte längre se vad som är vad. Vad är det som har hänt?
2. Vad betyder lika löser lika?
3. Varför kan man inte lösa socker i olja?
4. Varför är det bra att ha fett i maten?
5. Varför är vatten ett vanligt lösningsmedel?

Frågor till sid. 46-47

1. Vilka tre saker behövs för att det ska brinna?
2. Hur sitter atomerna i ämnen som brinner lätt?
3. Material som har tätt mellan atomerna brinner inte lika lätt, varför är det så?
4. Vilka tre sätt kan man släcka en brand på?
5. Förklara de tre olika sätten.
6. Vad ska du göra om en brand uppstår?

Frågor till sid. 48-49

1. Vilka siffror har ett pH-värde som är surt?
2. Vad kallas motsatsen till surt?
3. Vilket pH-värde kan frätande ämnen ha?
4. Vad betyder SIV-regeln?
5. Varför är tandkräm basiskt?
6. Vad betyder neutralt pH-värde?
7. Hur kan man undersöka ett ämnes pH-värde?
8. Vilket pH-värde har vi i magsäcken? Varför tror du att det är så?

Frågor till sid. 72-75

1. Ge exempel på en blandning.
2. Skriv ett exempel på en fast lösning.
3. Ge exempel på en lösning.
4. Vad är det för skillnad på en lösning och en blandning?
5. Vad är bra med att man kan blanda olika ämnen eller saker med varandra?
6. Hur kan man separera (skilja) på ämnen i blandningar? Vad för hjälpmedel kan man använda?